Lillkatten, Silly, är nog den som är morgonpiggast av oss alla. Det har tidigare varit Stjärna som har varit först vid dörren, men nu slår hon honom. Det kan bero på att han är ute och slänger sina lurviga sent om kvällarna, men hon verkar ha mest energi av oss alla.

Igår var båda katterna ute när jag gav mig iväg för att uträtta en del saker på förmiddan och när jag kom hem höll grannen på att fälla sin stora gran som står på hans tomt. Det dröjde inte länge innan båda katterna stod på trappen på framsidan och skulle in. De köade för att få komma in så snabbt som möjligt och grälade på mig för att jag inte hade haft vett och hålla mig hemma nu när det var sånt liv ute och de hade fått vara ute en evighet. Att det var fint väder verkade de inte uppskatta ett dugg.

Sen vart man gick kunna man hitta en katt i vilostälning

Silly passade på att fylla på med lite extra energi också.

Hon har en liten specialare för sig när hon äter, hon tycker att det blir bättre om man lägger maten på golvet och sen äter upp den, det blir liksom godare så. Så om man ska presentera ny mat för henne och få henne att äta den så får man lägga den på golvet. Då blir den mer intressant att nosa och kanske tänkas kunnas ätas. För Stjärna är det bättre om man matar honom genom att hålla maten i handen. Lägger man hans mat på golvet, då är den oduglig som föda. De är otroligt hur olika personlighet de där katterna har. De är verkligen olika individer. Nu har Stjärna börjat tuffa till sig mot Silly. I början så gick han mest undan och lät henne hållas när hon retades med honom. Skölpaddsfärgade katter är ju ganska envisa. Men nu när de kommer ut är han rätt tuff mot henne. När de var ute på trappen här om dagen, så jag hur han helt plötsligt knuffade ner henne så att det bara visslade om det. Det är nog så att han är högre i rang i flocken och utomhus så måste han visa det för de andra katterna på ett annat sätt. Men jag pratade med honom om det efteråt och talade om att han kan vara snällare mot henne, även om han är högre i rang. För det mesta funkar de bra ihop i alla fall och skönt är väl det :)

Idag skulle Husse lägga ut en annons på våra gamla markiser på blocket, så han la ut dem på gräsmattan för att kunna ta en bra bild på dem. Stjärna verkade vara av en annan åsikt. Han verkade tycka att vi gott, kunde behålla dem och slog sig till ro på dem för att verkligen demonstrera sin åsikt.

Katter tycks trivas bra i fönster, det är nog för att de kan kan kika se ut. Om man kommer hem till någon så kan man ganska snart se om de har någon katt i sitt hem, då det i flera fönster finns naturliga "katthål" mellan lampor och krukväxter, medan det hos personer som inte har katter inte finns sådana hål. Katter är också otroligt smidiga när de vill på att hoppa upp och sätta sig i fönster och få plats mellan en massa saker. Här kommer en bild där Silly verkar trivas bra, medan en och annan växt kanske inte trivs lika bra. Jag skriver inte rent ut vilken för att personen som har den i sitt fönster ska bli mer tjatad på, då jag redan kanske vid ett par tillfällen kanske lite fint har påpekat och undrat om växten verkligen lever...

Stjärna gillar också att sitta i fönster. När jag gick in i bonussonens rum för att prata med honom, passade Stjärna på att smita in. Det är ju snällat av Stjärna att den här gången i alla fall sitta bakom datorskärmen och titta ut. Ibland ska han ligga framför skärmen och bli klappad. Men bonussonens rum är den bästa utkiksplatsen, därifrån ser man hela gatan och kan hålla koll på grannkatten Frasse! Denna Frasse är värd att ha ett extra öga på. Det är nästan så jag tar tillbaka det där som jag sa om att katter är smidiga djur. De stackars chiliplantorna som står i fönstret är nog de som har åkt i golvet flest gånger av alla. Det är mest Stjärna som sitter i det fönstret, Silly får bara sitta där när Stjärna inte är där, men ända sen Silly flyttade in och en blomma brakar i backen så far Stjärna iväg som ett skott och säger, det var inte jag! Det var Silly! Det är typ aldrig jag tror honom, speciellt inte när han far iväg som en skottspole.

Silly låg på en av sina favoritplatser på eftermiddagen. Det är ju så att människan möblerar så att katten ska ha det bra. Så har ju katterna också bestämt på årsmöte. Att katter var heliga i Egypten är inte svårt att förstå när man ser hur hon ligger på den här bilden.

Det är tur att det blev lite nytta gjort idag också. Jag försökte få med mig Silly i det något bistra vädret, men när jag lockade på henne kom Stjärna utfarandes istället och följde med som moraliskt stöd när jag skulle dona i trädgården. Först undersökte han redskapen så att de var okej och låg sen och väntade tills jag var klar. Stjärna är en fantastisk katt. Jag har haft med honom på promenad och han har gått fritt med mig till dess att jag har kommit fram till ett bra ställle. Då förklarade jag för honom att det var dags för att vila och vi slog oss ner där. Jag satte mig för att meditera och han låg och väntade på mig i skuggan tills jag var klar och vi gick hem igen. Det dröjer nog ett tag innan Silly förstår tjusningen med promenader. Det behöver nog bli lite varmare först och hon behöver nog få lite mer kondition. Just nu är hon mer explosiv och har väldigt mycket katt i sig och inte så mycket uthållighet. Vi skulle inte komma så långt. Men allt har sin tid.

Hittade förresten en app att tipsa om i tidningen "Kattliv". Appen heter "Kattproblem" och är gratis och finns för iOSsystem. Den vänder sig främst till nybörjaren som ska skaffa katt eller har skaffat katt och hjälper till att svara på de vanligaste frågorna.

Idag lagade jag persiennen i en av barnens fönster. För att klara av det var jag tvungen att sära på fönstret och både stå på en stege och klättra ut och in genom fönstret för att fästa snöret som lossnat i själva persiennen. Jag hörde nåt som bjällrade till och när jag tittade ner på marken så var Silly där. Hon uppskattade inte aktiviteten. Det var inte bra att laga persienn! Vad som inte var bra är svårt att veta. Men hon jamade oavbrutet och sprang fram och tillbaka medan jag höll på. Det var tålamodsfrestande nog som det var att få till utan jamande katt, men nu ingick det också. Med in sen skulle hon inte. Det var först 5 minuter senare jag fick öppna för henne på baksidan var så god.

När jag höll på att så fröer och allmänt plantera om en del saker och hade balkondörren öppen då dök Herr K. upp. Han var ovanligt kelsjuk och det får man väl ändå förstå efter att ha varit borta en så långt stund. Det var lite komplicerat att plantera om saker och ting, för gick jag till framsidan och hämtade en sak så skulle båda katterna med dit och gärna ut. Jag ville ju inte ha dörren öppen på framsidan också och inte heller att någon av dem skulle gå bort sig igen, så det var ett sjå att få in dem genom dörren igen. Så de gick in igen gärna lite lätt i slagsmål. Det märktes att Stjärna var uppe i varv. Det tog ett tag innan han åt och somnade i en av barnens sängar.

Det är intressant det här vad som intresserar oss människor och vad som intresserar katter. Fönsterputsning och disk, de förstår de sig bara inte på. Men å andra sidan kanske vi människor lägger lite för mycket vikt vid såna saker ibland? Katter lever här och nu. De bekymrar sig inte för framtiden eller ältar det som var igår. En katt går inte och surar över att den inte fick mjukmat en torsdag för 2 veckor sen, saker som vi människor kan göra. Ja inte att vi inte får mjukmat,  men att den personen gjorde si och så. En katt lever här och nu. Kanske tänker på våren, att det vore skönt, men anpassar sig och accepterar vädret som det är. Om det är någonting som den inte tycker om, då flyttar den på sig, eller säger ifrån på en gång. Jag tror att det är sällsynt att en katt går och sparar ihop till en superduperilska som kommer ut när bägaren rinner över.  Den fräser till, fäller ut klorna och så är det över. Någonting att lära sig av.

   Det märks att det är vår. Herr Katt gick ut på sin vanliga kvällsrunda igår, men kom inte in innan vi gick och la oss igår. Han var inte heller vid balkongdörren i morse när vi vaknade. Men, han har en benägenhet att varje år ta sig en runda på några dagar och sen komma tillbaka. Naturligtvis blir det oro i kroppen och jag längtar efter efter honom, men det känns om om han kommer att komma tillbaka. Det är ju trots allt vid den här årstiden han brukar ta sig sin vårsväng.

Han har en fantastisk instinkt att hitta tillbaka. En gång när vi var nyinflyttade på ett ställe kom han bort genom att gå in i en bil och bli bortkörd, det är i alla fall en teori. Den gången var han borta 4 veckor. Saknaden var stor, men glädjen var lika stor när han senare kom tillbaka 4 veckor senare, rejält avmagrad. En annán gång var han borta 2 veckor. Då hade han ¨fått gått ut utan halsband. Men, sen kom han tillbaka och hade någon annan katts halsband på sig. Jag ringde upp den kattägaren, för det stod ett nummer i halsbandet. Den ägaren trodde verkligen att det var hans katt som var försvunnen, han hade släppt ut Stjärna till slut då han hade skrikit och fört sånt liv i lägenheten. Det är Stjärna i ett nötskal. Han är ingen innekatt, det går inte att hålla honom inne, han bara ska ut och jag är tacksam för att han den gången valde att komma hem och fortsätta bo hos oss. Bilden ovan är när han fick medicin och inte fick gå ut. Då la han sig till slut på mina skor och sa, då går inte du heller någonstanns, om inte jag får gå ut! Det kommer bli en liten tid av oro nu tills dess att han är tillbaka, men som sagt jag tror ändå att han väljer att komma hem igen. Det är en katt med rätt mycket vilja i, samtidigt som han har rätt mycket behov av frihet.

Silly däremot, hon verkar ha varit väldigt mycket ensam i det hem hon hade innan hon kom till oss. Hon följer oss som en svans dit man går. Möter oss i dörren när man kommer hem och är med hela tiden. Varje morgon när jag kommer upp från källaren där jag sover i ett rum möter hon mig vid trappen.

Hon jamar och pratar mycket och är med oss vid soffan på kvällarna. Men om man gosar med henne en stund, brukar hon bli lugn. Hon är ändå bra mycket lugnare nu, än när hon flyttade hem till oss för ungefär ett halvår sen. Då skälvde hon som ett asplöv bara man lyfte handen. Det är som hon litar på oss och omvärlden mer.

Akvariumet och fiskarna är ju väldigt intressanta. Hon tror att om hon sitter bakom gardinen så syns hon inte så mycket. Det är ju i och för sig sant. Hon är ganska kamouflerad där bakom gardinen och bland bladen i den stora blomman. Men så blir hon extra exalterad och bara måste stå med båda tassarna på bänken där akvariumet står. Det får hon inte, för rätt som det är så är hon uppe på akvariumet. Det händer att hon smyger och gör det ändå, fast att hon vet att hon inte får. Hon kan mycket väl lägga upp en tass på köksbordet och sen titta på mig, liksom bara för att retas, för hon vet lika väl där att det får inte vara en tass på köksbordet alls.

Det är skönt att komma in och käka "frukost". Det verkar vara godare att äta upp resterna från "gofikat" igår än torrfodret. Jag lägger alltid upp mjukmaten på varsin tallrik till de båda katterna så slipper det bli slagsmål, speciellt eftersom jag ger Stjärna först för att han ger tass och då är det lättare att sen i lugn och ro vänta på att Silly sätter sig, vilket hon nu gör ganska fort. Men eftersom jag lägger upp mjukmat på assietter, så betyder det att om man tar fram ett sånt fat ur skåpet så kommer hon springandes: Är det mat? Det räcker ju att öppna någon form av konsverv i köket så kommer katterna springandes och undrar om det är mat på g. Jag kan ju inte direkt klaga på att någon av de har problem med aptiten. När vi sitter och äter så springer Silly också gärna runt bordet och tigger mat. Man skulle kunna tro att hon aldrig fick mat. Men där försöker jag vara hård. Om man ger henne mat vid bordet, så lär hon sig att få. Mat får man vid kattskålarna och ingen annanstans. Man kan ge mat där när man lagar mat, men inte vid matbordet, hur mycket det än känns i hjärtat.

Har haft kameran redo hela dagen, men är katterna samarbetsvilliga? Nej. De vill mer gosa, stryka sig mot kameran och göra allt annat än vara fina katter. De visar på vilka personligheter de är. Jag fick ett paket med posten och innan jag ens hann packa upp de första sakerna var Silly med nere i lådan. Självklart hade jag ingen möjlighet att ta kort då. Men, vad är det med katt och lådor? Den frågan har jag ställt mig många gånger! Hon fick gå ut, men gick bara med på att ha halsband på om inga papparazzis låg och lurade nånstans. Jag gick och frågade Herr K om inte han skulle gå ut också, då han brukar komma på det framåt 9 på kvällen och vilja bli insläppt framåt morgonkvisten. Han tittade bara upp på mig ur sin sömn och ville inte gå ut. Jag och min man gick ner i källaren för att spela gitarr och bas nån timme. Till slut kom Herr K ner och tyckte att det var dags att gå ut. När han gick ut kom en fröken in som var bortglömd, blöt och vi hade varit borta i en evighet, för det var ju faktiskt duggregn ute! Det är inte lätt när man ska lära om från att alltid ha varit inne till att hantera olika sorts väder och hon är ju ovanligt frusen av sig. Hon pep och gnällde en lång stund för att vi verkligen skulle förstå att det var oväder ute. Det där att det faktiskt finns ett pälsbeklätt hål där hon kan krypa in, det räknas liksom inte. Men, jag förstår henne, på sätt och vis är man frusen så är man. Sen ställde jag ut den tomma lådan på katternas lekmatta och hon var i den på fem röda sekunder. Jag smög upp kameran, men då katter har hur bra hörsel som helst, var hon lika snabbt ur den igen. Jag måste helt enkelt lära mig att smyga om det ska bli några bilder till den här bloggen. Jag lyckades filma när de fick mat iaf. De var jätteduktiga. Stjärna gav både höger och vänster tass och Silly satt nästan direkt. I början när hon just flyttat hit sprang hon bara runt och jamade för att få maten så snabbt som möjligt. Tror att hon ser på Stjärna och lär sig. Men att hon ska ge tass, det tror jag kan bli svårt. Hon är ingen Stjärna, hon är ju trots allt sig själv. Och tur är väl det.

Den här bloggen kommer handla om två katters eskapader och äventyr. Jag levde från början tillsammans ensam med en vildkatt vid namn Stjärna, som även går under namnet Herr Katt. Det är en härlig personlighet. Jag är inte helt säker på att han vet att han är en katt, han är helt enkelt bara en Stjärna som förgyller våra dagar på de sätt han kan. Hans främsta intressen i livet är att få gå ut och ströva fritt i naturen och nu när det är vår och han kan släppas ut enkelt på baksidan är han nöjd. Det han inte gillar är vatten och dammsugaren. Tar man fram något av dessa, flyttar han sig till en bättre position.

Stjärna och jag flyttade så småningom ihop med den familj vi lever tillsammans med idag. Stjärna turas om att sova i olika sängar, ibland på huvudkudden, ibland längre ner i sängen, ibland när personen är där, ibland när personen inte är där. Han är en vanekatt som tycker om att följa rutiner, så trots att min man jobbar lite olika och att barnen kommer varannan och var tredje vecka och någon helg där i mellan så är det som att han har koll på det. Han tycks sakna barnen när de inte är här. När barnen inte är här kommer han och sover mer hos mig och ska gosa och vill ha uppmärksamhet. När barnen är här, kan han väcka den äldsta mitt i natten och påpeka att han vill bli klappad och så kan de båda somna om.

Silly är en ungkatt som kom till oss inte allt för länge sen. Hon är motsatsen till Stjärna. Hon är mer katt, frusen av sig, försiktig och väldigt pratig. Hon var innekatt från början, men har börjat gått ut och försiktigt börjat hitta sitt revir runt huset. Visst är Stjärna och hon vänner, men det märks att Stjärna inte alltid är glad när hon följer med ut, han behöver gå ensam på sina promenader. Silly hette från början Cilla när vi hämtade henne, men redan första dagen döpte vi om henne, för hon var inte en Cilla, hon är en liten Silly, ett rart litet pucko, som man ibland blir irriterad på då hon är ganska envis. Det sägs att de katter som är sköldpadsfärgade är envisa, och jodå, det stämmer. Ibland spelar det ingen roll hur många gånger man säger åt henne att hon inte får stå på bordet, kloa på mattor och soffor eller stå på akvariet. Hon vet det mycket väl, men måste ändå testa oss. Silly älskar att ligga och värma sig framför braskaminen, så nära som möjligt, så att när man tar på henne så är hon kokhet. Hon älskar också att ligga och lata sig i solskenet.

Det är också jätteroligt att springa in och gömma sig i förrådet och garaget, av någon anledning. Vilket gör att hon kan bli instängd där och kan bli sittandes där i flera timmar innan vi inser att det har varit tyst ett tag. Att sitta i lådor är någonting som katter tycker är fruktansvärt kul också. Det är mer än vad min hjärna begriper. Men det är nog ingenting som människor ska förstå.

Jag vill skriva om roliga saker som katter gör, om vanliga saker också, för har man katter händer det alltid någonting. Min önskan, dröm och förhoppning är att en dag kunna jobba som djurkommunikatör. Stjärna kan jag redan prata med. Vi har levt åttar år tillsammans. Han kan ge tass när han får mat, kan sitta och vi tar promenader tillsammans. Silly har jag inte lyckats skapa en band och hittat en länk för att kommunicera än med. Däremot kommer hon ofta och verkar rastlös och "vill ha en färg" när jag sitter i soffan. Då zoomar jag in på henne för att se vilken färg det är hon behöver och hon får den färgen. Om jag har zoomat in rätt färg märker jag på hur hon reagerar. Är det rätt färg, lägger hon sig ner och börjar spinna och sluter ögonen. När hon har fått tillräckligt med färg och healing som det ju är, så går hon därifrån. Är det inte rätt färg blir hon orolig och då får jag byta färg/frekvens. Katterna ger oss människor otroligt mycket healing och kärlek. Den här bloggen kommer inte att handla så mycket om det. Tanken är att den ska handa om deras vanliga vardagsliv. Så välkommen till Herr Katt och Fröken Finemangs äventyr och Eskapader :)